Fotbolls-VM historia – Del 2

Om de första femtio åren av fotbolls-VM handlade om hur turneringen växte fram, skulle perioden från mitten av 1980-talet innebära att mästerskapet utvecklades till ett ännu större globalt fenomen. Tv-sändningar nådde enorma publiker, spelarna blev internationella superstjärnor och allt fler länder fick möjlighet att delta.

Mitt i denna utveckling kom VM 1986 i Mexiko. Turneringen skulle framför allt förknippas med en spelare: Diego Maradona.

Maradonas VM 1986

Argentina hade vunnit sitt första VM åtta år tidigare men kom till Mexiko 1986 utan att självklart betraktas som turneringens starkaste lag.

Maradona förändrade det.

I kvartsfinalen mötte Argentina England. Matchen spelades bara några år efter Falklandskriget mellan länderna och hade därför en laddning som sträckte sig långt utanför fotbollen.

Maradona gjorde två mål som blev historiska av helt olika anledningar.

Vid det första målet gick han upp i en duell med den engelske målvakten Peter Shilton och slog in bollen med handen. Domaren såg inte regelbrottet och godkände målet. Maradona beskrev senare händelsen som att målet hade gjorts delvis med hans eget huvud och delvis med ”Guds hand”.

Bara några minuter senare gjorde han ett mål som blivit känt som ett av VM-historiens främsta. Maradona fick bollen på egen planhalva och dribblade förbi flera engelska spelare innan han rundade målvakten och gjorde mål.

Argentina vann matchen med 2–1.

Maradona fortsatte att dominera turneringen och Argentina besegrade Västtyskland med 3–2 i finalen.

Landet var världsmästare för andra gången.

Revansch för Västtyskland 1990

Fyra år senare möttes Argentina och Västtyskland återigen i VM-finalen, denna gång i Italien.

Turneringen 1990 blev betydligt mer defensiv än VM fyra år tidigare och innehöll många matcher med få mål.

Finalen blev också tät.

Västtyskland vann med 1–0 efter att Andreas Brehme gjort matchens enda mål på straff.

För Västtyskland var det landets tredje VM-titel och dessutom den sista innan den tyska återföreningen senare samma år.

USA 1994 och Brasiliens återkomst

Att USA fick arrangera VM 1994 var ett viktigt steg i FIFA ambition att göra fotbollen ännu mer global.

Fotboll hade länge konkurrerat med sporter som amerikansk fotboll, basket och baseboll om den amerikanska publikens intresse. Trots det lockade VM mycket stora publiksiffror på arenorna.

Brasilien tog sig till final mot Italien.

Efter 120 mållösa minuter avgjordes en VM-final för första gången genom straffläggning.

Italiens Roberto Baggio sköt den avgörande straffen över ribban och Brasilien blev världsmästare för fjärde gången.

Efter 24 års väntan var världens mest framgångsrika VM-nation tillbaka på toppen.

Frankrike 1998 och Zidanes stora kväll

VM 1998 innebar ytterligare en expansion. Turneringen utökades från 24 till 32 lag, vilket skulle förbli formatet under flera årtionden.

Värdnationen Frankrike hade ett starkt lag med spelare som Didier Deschamps, Marcel Desailly, Lilian Thuram och framför allt Zinedine Zidane.

Frankrike tog sig till final mot regerande mästarna Brasilien.

Brasilien hade superstjärnan Ronaldo i anfallet, men finaldagen präglades av stor osäkerhet kring hans hälsa efter att han drabbats av ett sjukdomstillstånd tidigare under dagen. Han spelade ändå matchen.

Frankrike vann finalen med 3–0.

Zidane gjorde två mål med huvudet och Emmanuel Petit gjorde det tredje.

Frankrike var världsmästare för första gången.

Sverige och bronset 1994

För svensk fotboll är VM 1994 i USA ett av de mest betydelsefulla mästerskapen någonsin.

Sverige hade ett starkt lag med profiler som Tomas Brolin, Kennet Andersson, Martin Dahlin och målvakten Thomas Ravelli.

Efter gruppspelet besegrade Sverige Saudiarabien i åttondelsfinalen och ställdes sedan mot Rumänien i kvartsfinalen.

Matchen blev dramatisk och fick avgöras genom straffläggning. Ravelli räddade den sista rumänska straffen och Sverige var klart för semifinal.

Där blev Brasilien för svårt och vann med 1–0.

Sverige mötte därefter Bulgarien i bronsmatchen och vann med hela 4–0.

Bronset var Sveriges bästa VM-resultat sedan silvret på hemmaplan 1958 och sommaren 1994 har fått en särskild plats i svensk fotbollshistoria.

VM 2002 – för första gången i Asien

År 2002 arrangerades VM gemensamt av Japan och Sydkorea.

Det var första gången världsmästerskapet hölls i Asien och första gången två länder delade på värdskapet.

Turneringen innehöll flera överraskningar. Regerande världsmästarna Frankrike åkte ut redan i gruppspelet medan Sydkorea sensationellt tog sig hela vägen till semifinal.

Finalen spelades mellan Brasilien och Tyskland.

Den brasilianske anfallaren Ronaldo hade haft flera svåra skadeproblem under åren före turneringen men var tillbaka i fantastisk form. Han gjorde båda målen när Brasilien vann finalen med 2–0.

Brasilien hade därmed vunnit sitt femte VM – fler än någon annan nation.

Zidane och dramatiken 2006

VM 2006 arrangerades i Tyskland och slutade med en av de mest omtalade finalerna någonsin.

Frankrike mötte Italien.

Zinedine Zidane gav Frankrike ledningen på straff innan Marco Materazzi kvitterade.

Matchen gick till förlängning.

Då inträffade ett ögonblick som kom att definiera Zidanes sista match som professionell fotbollsspelare. Efter en ordväxling skallade Zidane Materazzi i bröstet och blev utvisad.

Finalen gick till straffläggning där Italien vann.

Italien var världsmästare för fjärde gången.

Spanien förändrar världsfotbollen

VM 2010 spelades i Sydafrika och var historiskt redan innan den första matchen började. Det var första gången ett fotbolls-VM arrangerades på den afrikanska kontinenten.

Turneringen blev också ihågkommen för ljudet från vuvuzelorna på läktarna.

På planen handlade mycket om Spanien.

Det spanska landslaget hade utvecklat en spelstil baserad på stort bollinnehav, korta passningar och tekniskt skickliga mittfältare. Spelare som Xavi, Andrés Iniesta och Sergio Busquets blev centrala i lagets sätt att kontrollera matcherna.

Spanien förlorade överraskande sin första gruppspelsmatch mot Schweiz men återhämtade sig.

I finalen mötte Spanien Nederländerna.

Matchen stod 0–0 länge och gick till förlängning. I den 116 minuten gjorde Andrés Iniesta matchens enda mål.

Spanien var världsmästare för första gången.

Titeln kom mitt under en exceptionell period för spansk landslagsfotboll. Spanien vann EM 2008, VM 2010 och EM 2012.

Brasiliens katastrof 2014

När Brasilien arrangerade VM 2014 fanns enorma förväntningar på hemmalaget.

Brasilien tog sig till semifinal men hade förlorat superstjärnan Neymar på grund av skada. Där väntade Tyskland.

Det som sedan hände blev en av de största chockerna i VM-historien.

Tyskland gjorde fem mål under matchens första halvtimme och vann till slut med 7–1.

Resultatet var ett historiskt nederlag för Brasilien på hemmaplan.

I finalen mötte Tyskland Argentina.

Matchen gick till förlängning innan Mario Götze gjorde 1–0 i den 113 minuten.

Tyskland vann sitt fjärde VM och sitt första som återförenad nation.

Frankrikes nya generation 2018

VM 2018 arrangerades i Ryssland.

En av turneringens största profiler blev den unge franske anfallaren Kylian Mbappé. Med sin extrema snabbhet och offensiva förmåga spelade han en viktig roll när Frankrike tog sig genom turneringen.

I finalen mötte Frankrike Kroatien, som spelade sin första VM-final.

Frankrike vann med 4–2.

Didier Deschamps blev därmed en av få personer som har blivit världsmästare både som spelare och som förbundskapten. Han hade varit lagkapten när Frankrike vann 1998 och ledde nu laget från sidlinjen 20 år senare.

Qatar 2022 – Messi fullbordar karriären

VM 2022 blev historiskt på flera sätt.

Turneringen arrangerades i Qatar och var det första herr-VM som spelades i Mellanöstern. På grund av klimatet flyttades mästerskapet från den traditionella perioden under den europeiska sommaren till november och december.

Värdskapet var samtidigt föremål för omfattande internationell debatt och kritik, bland annat kring migrantarbetares villkor och mänskliga rättigheter.

Sportsligt kom mästerskapet framför allt att handla om Lionel Messi och Argentina.

Messi hade redan vunnit nästan allt som gick att vinna inom klubbfotbollen men VM-titeln saknades fortfarande.

Argentina fick en katastrofal start genom att förlora med 2–1 mot Saudiarabien.

Därefter vände utvecklingen.

Argentina vann sin grupp och tog sig vidare genom slutspelet. I semifinalen besegrades Kroatien med 3–0.

I finalen väntade Frankrike.

Argentina ledde med 2–0 innan Kylian Mbappé gjorde två snabba mål och tog matchen till förlängning. Messi gjorde 3–2, men Mbappé kvitterade på straff och fullbordade därmed ett hattrick.

Efter 120 minuter stod det 3–3.

VM-finalen fick avgöras på straffar.

Argentina vann straffläggningen och blev världsmästare för tredje gången.

För Messi innebar segern att han vid 35 års ålder hade vunnit den titel som länge saknats i hans samling.

Från 13 lag till en global turnering

När man jämför VM 1930 med dagens världsmästerskap är utvecklingen enorm.

Det första mästerskapet bestod av endast 13 lag och alla kvalificerade sig inte genom ett globalt kvalsystem. Under de följande årtiondena växte turneringen steg för steg.

Formatet utökades till 24 lag 1982 och till 32 lag 1998. Från och med VM 2026 utökas herrarnas världsmästerskap ytterligare, till 48 deltagande nationer.

Samtidigt har turneringens geografiska räckvidd blivit större.

VM har arrangerats i Sydamerika, Nordamerika, Europa, Asien, Afrika och Mellanöstern. Det som började som en relativt liten turnering har blivit ett globalt evenemang som engagerar människor över hela världen.

Tekniken förändrar VM

Även tekniken har förändrat världsmästerskapet.

Under stora delar av VM-historien var domarnas beslut helt beroende av vad de själva och deras assisterande domare kunde se i realtid.

Ett tydligt exempel inträffade under VM 2010 när Englands Frank Lampard sköt ett skott mot Tyskland som studsade ner bakom mållinjen men inte dömdes som mål.

Sådana situationer bidrog till diskussionen om tekniska hjälpmedel.

Vid VM 2014 användes mållinjeteknik. Senare introducerades VAR, Video Assistant Referee, i VM 2018.

VAR gör det möjligt att videogranska vissa avgörande situationer, bland annat mål, straffsituationer och röda kort.

Tekniken har inte tagit bort diskussionerna kring domslut, men den har förändrat hur matcher döms och hur publiken upplever avgörande situationer.

VM största nationer

Genom historien har några nationer varit särskilt framgångsrika.

Brasilien har vunnit herrarnas VM fem gånger: 1958, 1962, 1970, 1994 och 2002.

Tyskland, inklusive Västtysklands titlar, och Italien har vunnit fyra gånger vardera.

Argentina tog sin tredje titel 2022.

Frankrike och Uruguay har vunnit två gånger vardera, medan England och Spanien har varsin titel.

Men VM betydelse kan inte enbart mätas i antalet titlar.

Nederländerna har exempelvis haft enorm påverkan på fotbollens taktiska utveckling trots att landet ännu inte har vunnit herrarnas VM. Mindre fotbollsnationer har samtidigt skapat historiska ögonblick genom oväntade framgångar.

VM är därför lika mycket en historia om överraskningar och förlorade finaler som om mästarna.

Spelarna som har format VM-historien

Varje generation har haft sina stora VM-profiler.

Pelé blev världsmästare redan som 17-åring och vann totalt tre VM. Diego Maradona förknippas för alltid med sin extraordinära turnering 1986. Franz Beckenbauer blev världsmästare både som spelare och tränare. Ronaldo gjorde comeback från svåra skador och sköt Brasilien till VM-guld 2002.

Zinedine Zidane upplevde både triumfen 1998 och den dramatiska utvisningen i finalen 2006.

Lionel Messi förlorade finalen 2014 men återvände åtta år senare och ledde Argentina till titeln 2022.

Dessa spelare visar varför VM har en speciell plats inom fotbollen. En spelare kan vara framgångsrik under många år i klubbfotbollen, men världsmästerskapet erbjuder bara ett fåtal chanser under en hel karriär.

Det gör varje match och varje ögonblick betydelsefullt.

Mer än bara fotboll

Fotbolls-VM har under sin nästan hundraåriga historia aldrig existerat helt skilt från resten av samhället.

Mästerskap har arrangerats under diktaturer och demokratiska styren. Värdskap har lett till diskussioner om ekonomi, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och hur stora idrottsevenemang bör organiseras.

Samtidigt har VM fungerat som en gemensam mötesplats.

När turneringen börjar samlas människor på arenor, restauranger, torg och framför tv-skärmar. För många supportrar blir ett VM förknippat med en viss sommar, ett särskilt mål eller en match som de minns flera årtionden senare.

För svenska supportrar kan det vara finalen 1958, Ravellis straffräddning 1994 eller någon helt annan VM-match. För argentinare kan det vara Maradona 1986 eller Messi 2022. För brasilianare sträcker sig minnena från Pelé och Garrincha till Ronaldo och landets fem världsmästartitlar.

En historia som fortsätter

När Uruguay och Argentina möttes i finalen 1930 var det knappast möjligt att föreställa sig hur stort världsmästerskapet skulle bli.

Från 13 deltagande lag har turneringen vuxit till ett evenemang där nästan hela fotbollsvärlden deltar genom kvalspel och där miljarder människor kan följa mästerskapet genom moderna medier.

Men trots all förändring är grundidén fortfarande densamma.

Nationer från olika delar av världen möts för att avgöra vem som är bäst under några intensiva veckor. Favoriter kan förlora, okända spelare kan bli hjältar och en enda situation kan leva kvar i fotbollshistorien i generationer.

Från Uruguays triumf 1930 och Pelés genombrott i Sverige 1958 till Maradonas magiska turnering 1986 och Messis seger 2022 har världsmästerskapet skapat en historia fylld av triumfer, nederlag, kontroverser och oförglömliga ögonblick.

Det är just den blandningen som har gjort fotbolls-VM till mer än en vanlig turnering.

Det har blivit en del av världens idrottshistoria – och historien fortsätter att skrivas vid varje nytt mästerskap.

Fotbolls-VM historia handlar inte bara om vilka lag som har blivit världsmästare. Bakom resultaten finns en större berättelse om hur en fotbollsturnering har vuxit till ett globalt fenomen. Under nästan hundra år har världsmästerskapet förändrats tillsammans med samhället. Radio ersattes av television, svartvita bilder blev färgsändningar och i dag kan människor följa varje match direkt i mobilen.

Samtidigt har fotbollen blivit en enorm internationell industri. Spelarna är globala superstjärnor, företag betalar stora summor för att förknippas med mästerskapet och värdländer investerar i arenor, transporter och infrastruktur.

VM har också blivit en plats där idrott, kultur, ekonomi och politik möts. Det är en av anledningarna till att turneringen fortsätter att väcka så starka känslor.

Från läktaren till miljarder tittare

Under det första världsmästerskapet i Uruguay 1930 såg fotbollsvärlden helt annorlunda ut.

Det fanns naturligtvis ingen internetuppkoppling, inga sociala medier och ingen möjlighet att se matcherna direktsända på tv runt om i världen. För många fotbollsintresserade var tidningar och radiosändningar de viktigaste sätten att följa turneringen.

Det innebar att avståndet mellan spelarna och publiken var betydligt större än i dag.

När televisionen slog igenom förändrades allt.

Plötsligt kunde människor som befann sig tusentals kilometer från värdlandet se världens bästa fotbollsspelare. VM blev inte längre en turnering som främst upplevdes av människorna på arenorna eller genom tidningsreferat. Den kunde följas direkt från vardagsrummet.

VM 1970 i Mexiko blev särskilt betydelsefullt eftersom turneringen kunde ses i färg av en stor internationell tv-publik. Pelés Brasilien blev på så sätt ett av de första riktigt globala landslagen under televisionens tidsålder.

Bilderna på Pelé, Jairzinho och Carlos Alberto kunde spridas över världen.

Fotbollen hade tagit ytterligare ett steg mot att bli världens stora publiksport.

Ett mästerskap fyllt av symboler

Med tiden har VM skapat sina egna traditioner.

Varje mästerskap får exempelvis en officiell matchboll. Vissa av dessa bollar har blivit starkt förknippade med sin tids fotboll.

Adidas Telstar, som användes vid VM 1970, är ett klassiskt exempel. Dess svartvita design skapades bland annat för att bollen skulle synas tydligare på dåtidens tv-apparater.

Designen blev så berömd att den för många människor fortfarande är själva symbolen för hur en fotboll ”ska” se ut.

Även maskotar har blivit en del av VM-kulturen.

Den första officiella VM-maskoten var World Cup Willie vid mästerskapet i England 1966. Figuren föreställde ett lejon iklädd en tröja med den brittiska flaggan.

Sedan dess har värdländerna presenterat nya maskotar som ofta har kopplats till landets kultur eller identitet.

VM har också fått officiella låtar, logotyper, affischer och slogans. Allt detta bidrar till att varje turnering får sin egen identitet.

För supportrar kan därför ett gammalt VM väcka minnen långt utanför själva resultaten. En särskild låt, tröja eller matchboll kan omedelbart föra tankarna tillbaka till ett mästerskap.

De klassiska VM-tröjorna

Landslagströjor har också blivit en viktig del av VM-historien.

Brasiliens gula tröja är kanske den mest kända. Den har burits av generationer av stjärnor, från Pelé och Garrincha till Romário, Ronaldo, Ronaldinho och Neymar.

Argentinas ljusblå och vita ränder har på samma sätt blivit förknippade med Diego Maradona och Lionel Messi.

Nederländernas orange tröjor, Italiens blå, Tysklands vita och Englands vita landslagströjor är andra exempel på färger som fått en stark koppling till internationell fotboll.

Tröjorna har samtidigt förändrats tekniskt.

Tidiga fotbollströjor var betydligt tyngre än dagens. Moderna matchställ tillverkas av lätta material som ska hjälpa spelarna att hantera värme och svett.

Men designen är fortfarande viktig.

När ett landslag presenterar en ny VM-tröja diskuteras den ofta intensivt av supportrar. Gamla modeller säljs som retrotröjor och vissa har blivit samlarobjekt.

Supportrarna skapar VM

Utan supportrarna skulle världsmästerskapet vara något helt annat.

Varje VM lockar människor från många olika länder till värdnationen. De reser långa sträckor, bär sina landslags färger och samlas på arenor och supporterområden.

Olika länder har utvecklat sina egna supporterkulturer.

Argentinska supportrar är kända för intensiva sånger och stora supporterled. Brasilianska supportrar har länge förknippats med musik, dans och färgstarka läktare.

När VM spelades i Sydafrika 2010 blev vuvuzelan en symbol för hela turneringen. Det långa plastinstrumentet skapade ett konstant surrande ljud på arenorna.

Vissa älskade atmosfären.

Andra blev snabbt trötta på ljudet.

Men nästan alla som såg VM 2010 kommer ihåg det.

Det visar hur publiken kan skapa en identitet kring ett helt mästerskap.

Rivaliteter som formar historien

VM har också förstärkt några av fotbollens största rivaliteter.

Brasilien och Argentina är två av Sydamerikas största fotbollsnationer. Rivaliteten mellan länderna sträcker sig långt tillbaka och matcher mellan dem får nästan alltid stor uppmärksamhet.

England och Tyskland har en annan klassisk VM-rivalitet.

Finalen 1966, kvartsfinalen 1970, semifinalen 1990 och åttondelsfinalen 2010 är exempel på matcher som blivit viktiga delar av ländernas gemensamma fotbollshistoria.

Argentina och England har också spelat flera historiska matcher.

Kvartsfinalen 1986 är den mest berömda tack vare Diego Maradonas två mål: ”Guds hand” och hans långa soloräd genom det engelska försvaret.

När samma nationer möts igen väcks minnen från tidigare turneringar till liv.

På så sätt bygger varje nytt VM vidare på historien från de tidigare mästerskapen.

När de små nationerna överraskar

En av VM största lockelser är att resultatet inte alltid blir som förväntat.

Genom historien har flera mindre meriterade landslag besegrat etablerade fotbollsnationer.

Ett klassiskt exempel inträffade 1950 när USA besegrade England med 1–0. England betraktades som en stark fotbollsnation medan det amerikanska laget var betydligt mindre etablerat internationellt.

Resultatet blev en enorm sensation.

Nordkorea skapade en annan överraskning 1966 när laget besegrade Italien och tog sig till kvartsfinal.

Kamerun blev en av de stora berättelserna under VM 1990. Med veteranen Roger Milla som en av profilerna tog sig laget till kvartsfinal och visade att afrikanska landslag kunde konkurrera långt in i turneringen.

Senegal följde upp med en liknande prestation 2002. I öppningsmatchen besegrade Senegal regerande världsmästaren Frankrike och tog sig senare till kvartsfinal.

VM 2022 bjöd på ytterligare ett historiskt genombrott.

Marocko besegrade bland annat Spanien och Portugal och blev det första afrikanska landslaget någonsin att nå semifinal i herrarnas VM.

Sådana prestationer är viktiga för turneringen.

De påminner om att tidigare meriter inte garanterar framtida segrar.

Straffläggningen – VM mest brutala avgörande

Få situationer inom fotbollen är lika dramatiska som en straffläggning i ett världsmästerskap.

Efter 90 minuters spel och eventuell förlängning kan ett helt lands VM-dröm avgöras av några få sparkar från elva meter.

För spelarna innebär det enorm press.

En lyckad straff kan göra en spelare till nationalhjälte. En miss kan bli ihågkommen under många år.

VM-finalen 1994 är ett tydligt exempel.

Brasilien och Italien hade spelat 0–0 efter både ordinarie tid och förlängning. Finalen skulle därför avgöras genom straffläggning.

Den italienske stjärnan Roberto Baggio behövde göra mål för att hålla Italien kvar i avgörandet.

Han sköt över.

Brasilien var världsmästare.

Straffläggningar har sedan dess fortsatt att skapa några av VM mest nervösa ögonblick.

Målvakternas speciella roll

Straffläggningarnas betydelse har också gjort målvakterna till några av VM-historiens stora hjältar.

En målvakt kan vara relativt anonym under stora delar av en match och sedan bli helt avgörande.

För Sverige är Thomas Ravelli ett självklart exempel.

I kvartsfinalen mot Rumänien 1994 gick matchen till straffläggning. Ravellis räddningar hjälpte Sverige vidare till semifinal och gjorde honom till en av de stora svenska idrottsprofilerna från mästerskapet.

Andra målvakter har fått liknande roller.

Italiens Gianluigi Buffon var en central del av laget som vann VM 2006. Iker Casillas spelade en avgörande roll för Spanien 2010 och Manuel Neuer blev världsmästare med Tyskland 2014.

Under finalen 2022 gjorde Argentinas Emiliano Martínez en mycket viktig räddning sent i förlängningen mot Frankrike innan han också spelade en viktig roll i straffläggningen.

VM visar därför att fotbollens största hjältar inte alltid är spelarna som gör flest mål.

Jakten på skytteligatiteln

Att bli VM bästa målskytt är en av de största individuella prestationerna en anfallare kan uppnå.

Genom historien har några spelare varit särskilt effektiva.

Fransmannen Just Fontaine gjorde hela 13 mål under VM 1958 i Sverige. Det anmärkningsvärda är att samtliga mål gjordes under ett enda världsmästerskap.

Den prestationen har fortfarande en särskild plats i VM-historien.

Tysklands Miroslav Klose byggde i stället sitt rekord över flera turneringar. Mellan 2002 och 2014 gjorde han totalt 16 VM-mål.

Under VM 2014 passerade han Brasiliens Ronaldo och blev den spelare som gjort flest mål i herrarnas VM-slutspel.

Bakom siffrorna finns dock olika typer av spelare.

Vissa har haft ett enda fantastiskt mästerskap. Andra har lyckats prestera i flera VM över en period på mer än ett årtionde.

När ett mål blir odödligt

Alla VM-mål är inte lika ihågkomna.

Vissa blir en del av fotbollshistorien.

Pelés mål i finalen mot Sverige 1958 är ett exempel. Som 17-åring lyfte han bollen över en svensk försvarare innan han avslutade.

Carlos Albertos mål i finalen 1970 är ett annat.

Maradonas solomål mot England 1986 är kanske det mest berömda individuella VM-målet.

Dennis Bergkamps mål för Nederländerna mot Argentina 1998 har blivit känt för hans fantastiska första touch och avslut.

James Rodríguez gjorde ett spektakulärt mål för Colombia mot Uruguay 2014 när han tog emot bollen på bröstet och sköt på volley.

Det som förenar målen är inte bara teknisk skicklighet.

De gjordes på världens största fotbollsscen.

Därför fortsätter de att visas för nya generationer av supportrar.

Domarna under press

Att döma en VM-match innebär ett enormt ansvar.

Ett enda beslut kan påverka vilket lag som går vidare eller blir utslaget.

Under stora delar av VM-historien hade domarna mycket begränsad hjälp. De var tvungna att fatta beslut direkt utifrån vad de själva och de assisterande domarna såg.

Det skapade flera kontroversiella situationer.

Finalen 1966 mellan England och Västtyskland innehöll det berömda målet där Geoff Hursts skott träffade ribban och studsade ner nära mållinjen.

Målet godkändes och diskussionen om situationen fortsatte långt efter turneringen.

Maradonas handsmål 1986 är ett annat exempel på ett regelbrott som domarna missade.

I dag hade båda situationerna kunnat granskas med modern teknik.

VAR förändrar spelet

Inför VM 2018 introducerades VAR i världsmästerskapet.

Systemet innebär att videodomare kan hjälpa huvuddomaren att granska vissa matchavgörande situationer.

Det förändrade fotbollen.

Tidigare kunde supportrar jubla direkt när bollen gick i mål. Med VAR kan firandet ibland avbrytas medan domaren väntar på en videogranskning.

Systemet har hjälpt domare att korrigera vissa misstag men har samtidigt skapat nya diskussioner.

Hur mycket kontakt krävs för en straff?

När är en spelare offside?

När bör domaren själv gå till skärmen?

Tekniken kan ge fler bilder av en situation, men reglerna måste fortfarande tolkas av människor.

Därför har VAR inte gjort slut på debatterna.

VM som ekonomiskt jätteprojekt

Att arrangera ett modernt fotbolls-VM är ett enormt projekt.

Värdländer kan behöva bygga eller renovera arenor, förbättra kollektivtrafik, skapa träningsanläggningar och förbereda sig för stora mängder internationella besökare.

Samtidigt finns stora ekonomiska intressen runt turneringen.

Tv-rättigheter, sponsring, biljetter och kommersiella samarbeten är viktiga delar av den moderna VM-ekonomin.

För värdländer kan mästerskapet ge internationell uppmärksamhet och locka besökare.

Men kostnaderna kan också bli mycket stora.

Därför diskuteras ofta frågan om vad som händer med arenorna och infrastrukturen efter att den sista VM-matchen har spelats.

Politik och världsmästerskapet

Fotbolls-VM har aldrig varit helt isolerat från politiken.

VM 1934 arrangerades i Mussolinis Italien.

VM 1978 spelades i Argentina under landets militärdiktatur.

VM 2018 i Ryssland och VM 2022 i Qatar ledde till omfattande internationella diskussioner om värdskap, politik och mänskliga rättigheter.

Det visar den motsägelse som finns i ett så stort idrottsevenemang.

FIFA och fotbollens organisationer framhåller ofta idrottens möjlighet att förena människor. Samtidigt kan ett världsmästerskap användas av värdländer för att stärka sin internationella profil.

Därför handlar debatten kring ett VM ofta om betydligt mer än fotboll.

Ett nytt kapitel – VM 2026

Efter nästan hundra år står världsmästerskapet inför ännu en stor förändring.

VM 2026 arrangeras gemensamt av Kanada, Mexiko och USA. Det blir första gången herrarnas VM arrangeras av tre länder tillsammans.

Det blir dessutom det största världsmästerskapet hittills sett till antalet deltagande landslag.

Turneringen utökas från 32 till 48 lag.

Det innebär att betydligt fler nationer får möjlighet att kvalificera sig.

Utvecklingen följer ett tydligt historiskt mönster.

VM började med 13 deltagande nationer 1930. Därefter växte turneringen till 16 lag, sedan 24 och senare 32.

Nu blir de 48.

Fler deltagare innebär också fler matcher och en större geografisk turnering.

Avstånden mellan värdstäderna i Nordamerika är betydande, vilket gör VM 2026 till ett omfattande logistiskt projekt för både landslag och supportrar.

Mexiko skriver historia

VM 2026 innebär också en historisk milstolpe för Mexiko.

Landet arrangerade världsmästerskapet 1970 och 1986 och blir genom 2026 års turnering det första landet som är med och står värd för herrarnas VM vid tre olika tillfällen.

Det knyter samman flera generationer av VM-historia.

På mexikansk mark blev Pelé världsmästare 1970.

Där dominerade Maradona världsmästerskapet 1986.

Och 2026 kommer en ny generation spelare att försöka skriva sina namn i historien.

Framtidens världsmästerskap

Det är svårt att veta exakt hur VM kommer att se ut om ytterligare femtio år.

Tekniken kommer sannolikt att fortsätta utvecklas. Domarna kan få ännu mer avancerade hjälpmedel och sättet som publiken följer matcherna på kommer sannolikt att förändras.

Även fotbollens geografi kan förändras.

Nationer som tidigare sällan kvalificerade sig kan bli starkare. Nya stjärnor kommer att växa fram från delar av världen där fotbollen fortsätter att utvecklas.

Men vissa saker kommer troligen att vara desamma.

Ett landslag kommer fortfarande att bära sitt lands färger.

Supportrar kommer fortfarande att känna nervositet före en avgörande match.

Barn kommer fortfarande att se världens bästa spelare och drömma om att själva spela ett VM en dag.

Och vart fjärde år kommer nya ögonblick att läggas till de gamla.

Nästan hundra år av historia

Från Montevideo 1930 till Nordamerika 2026 sträcker sig en berättelse över nästan ett helt århundrade.

Pelé lyfte VM-pokalen tre gånger.

Maradona förvandlade VM 1986 till sin egen scen.

Ronaldo återvände från svåra skadeproblem och gjorde två mål i finalen 2002.

Zidane gick från två finalmål och fransk nationalhjälte 1998 till en dramatisk utvisning i sin sista match 2006.

Iniesta gjorde Spaniens viktigaste mål 2010.

Tyskland besegrade Brasilien med ofattbara 7–1 på brasiliansk mark 2014.

Mbappé blev världsmästare som tonåring 2018.

Och 2022 fick Lionel Messi till slut lyfta VM-pokalen efter en av turneringens mest dramatiska finaler.

Det är dessa berättelser som tillsammans skapar VM historia.

Resultaten finns kvar i statistiken, men människors minnen handlar ofta om något annat: var de befann sig när matchen spelades, vilka de såg den tillsammans med och hur det kändes när bollen gick in.

Det är därför fotbolls-VM har blivit så mycket större än de matcher som spelas.

VM är en berättelse som förs vidare mellan generationer.

Varje mästerskap börjar med nya lag, nya spelare och nya förväntningar. Några veckor senare finns nya hjältar, nya besvikelser och nya ögonblick som kommer att visas om och om igen.

Och så länge världens länder fortsätter att samlas för att spela fotboll kommer VM-historien aldrig att vara färdigskriven.